Klientfall allmänt om ”unga personer”.

Jag kommer här att berätta lite allmänt om unga personer som kommer till min klinik. De kan vara i tonåren eller i början av 20 årsåldern. (Naturligtvis gäller det inte alla.) Detta skall vara den bästa tiden i livet. Men för många unga är det inte det.

 Hur känner sig många unga?

De kan vara deprimerade, stressade, sömnproblem och en del har drogproblem. Många har ont i magen och en del har diarré eller förstoppning om vart annat. Många unga har koncentrationsstörningar och ADHD eller liknande problem.

Vad är fel?

Jag frågar alltid om kosten. Och hur mycket sömn får de? Jag upplever att många sitter uppe till sent på kvällarna. De håller på med datorer, chattar, spelar spel, ”facebookar” mm. De kommer inte i säng och får inte sina 8 timmar sömn.

Kosten de får i sig består ofta av pasta och vitt bröd och mycket mjölkmat. En del dricker en hel liter mjölk per dag. Tycker det är gott och har ingen tanke på att det förstör deras tarm. Och något som är populärt bland unga är att dricka ”red bull”. Något som är ”gift” i mina ögon och skulle verkligen förbjuda att säljas. Även läsk och cocacola är syrabildande. Och naturligtvis är även all godis och socker syrabildande.

En kost och dryck som är försurarande leder till att de får brister i både kalcium och magnesiumförråden, även kalium och zink påverkas. Vad händer i kroppen om man blir försurad? Ja mineralbrister är nummer 1. Vad händer sen? Depressioner och annat kommer som en följd. Ont i kroppen, muskler och leder. Hudproblem, astma mm.

Hur hjälper man dem?

De måste själva förstå att det har att göra med saker som de kan påverka själva och de måste vara villiga att göra förändringar. Vid svåra problem skickar vi alltid in en analys för födoämnesöverkänslighet en imuprotest. (Du kan se mer om det på min hemsida). Detta för att jag inte skall gissa att det är mjölk de inte tål och så är det kanske både mjölk och gluten. Eftersom symptomen kan vara väldigt lika.

Om de är försurade behöver de få mer basbildande kost. Var finns det?Det som de inte äter tillräckligt av nämligen grönsaker och frukt. Hur mycket behöver var och en av detta per dag? Cirka 8 nävar fulla. Eller ca 800 gr är ett minimum.

Och dra ner eller helt sluta med läsk, mjölk och annat syrabildande. Bara detta kan få dem må bättre. Har de sedan problem med matsmältningen behöver vi jobba med den biten. Det är inte lätt att ändra på saker men det ger belöningar i form av att man mår bättre.

Frukost kan bestå av en proteindrink med lite frukter som mixas till en smootie. Det finns fina smootie recept eller så gör man sina egna bladningar och testar vad man tycker om. En sådan frukost och kanske med en grov macka och ett ägg ger en bra start på dagen.

Mellanmål skippar många och de får blodsocker dippar. Vad kan man då ta? En frukt och kanske en blandning av nötter, fröer och torkad frukt. Behöver inte vara massor bara en näve. Och det kan man ta kl 15.00 eller på senare delen av eftermiddagen. Då håller man sig till middagen eller kvällsmaten. Tar man inget nyttigt är det risk för att det bli godis istället. Så välj bra saker som mellanmål.

Sojascones 220gr i 8 -10 min

2,5 dl Sojamjöl

2,5 dl Rismjöl

2 tsk bakpulver

1 tsk salt

4 msk olivolja

2 msk Psylliumfröskal

2 dl sojamjölk

Rör ihop alla torra ingredienser och häll sedan in sojamjölk eller vatten till en lagom konsistens. Forma små platta scones. Lägg på en smord plåt eller på bakplåtspapper.

Bovetescones 220 gr i 8 - 10 min

2,5 dl bovetemjöl

2,5 dl rismjöl

2 tsk bakpulver

4 msk olivolja

1 tsk salt

2 msk psylliumfröskal

2 dl vatten eller sojamjölk till lagom konsistens

Rör ihop alla torra ingredienser och häll sedan in sojamjölk eller vatten till en lagom konsistens. Forma små platta scones. Lägg på en smord plåt eller på bakplåtspapper.

Havrescones 200 gr i 20 min            

2 dl Riven squach

2 dl havremjöl

2 dl rismjöl

1 dl potatismjöl

2 tsk bakpulver

1 tsk salt

2 msk psylliumfröskal

2 dl vatten till en lagom konsistens

Rör ihop alla torra ingredienser och häll sedan in vatten eller havremjölk till en lagom konsistens. Forma små platta scones. Lägg på en smord plåt eller på bakplåtspapper.

Äppelmuffins 200 gr i 20 min         

2,5 dl Teffmjöl

2,5 dl rismjöl

1,5 msk bakpulver

2 msk olja eller mjölkfritt margarin

3 dl och ¾ dl äppelmos

Rör ihop allt och häll i formar

Rismuffins 200 gr i 20 min               

4 dl Rårismjöl

½ tsk salt

2 tsk bakpulver

4 msk olja

3 msk flytande honung

2,5 dl vatten eller mjölkersättning

Rör ihop allt och häll i formar

Squachmuffins 220 gr i 20 min

½ dl russin

2 dl riven squach

1 dl äppelmos

2 msk honung

2,5 dl mandelmjöl

2,5 dl havremjöl

3 msk sojamjöl

1 msk bakpulver

Arbeta in sojamjölk eller sojayogert till en lagom konsistens

Ta vara på vilda växter för en nyttigare vår och sommar

Jag har alltid älskat att plocka vilda växter och blad. Det tyckte jag om sen jag var ung och långt innan jag gick min örtmedicinska utblidning.

Nu är tiden för att plocka och torka och frysa in…..

De vilda växterna har en hög halt av antioxidanter och en mycket högre näringstäthet än odlade. Hur kan man använda dem?

• Du kan ha dem i smoothies som är gjorda på frukt eller grönsaker. Du sänker GI om du har en fruktdrink som ju innehåller en hel del socker även om det är fruktsocker är det högre GI.
• Du kan ha det i sallader. Det ger extra näring och smak i grönsalladen. Har du provat att plocka ängsyra och ha på salladen?
• Du kan ha det i wookade eller lätt stekta rätter
• Du kan ha det i soppor och grytor

Vilka blad kan man använda?

Nässelblad, rödmalvablad, kirskål, groblad, islandslav, rödklöverblommor, röllekablad, ängssyra, sköldsyra, svinmålla, våtarv eller nate.

Mycket av detta är ju det som vi räknar som ogräs. Men tänk om man istället kan äta det.

Det är mycket man kan äta som man inte tror. Detta är bara en liten del av allt det som finns.

Kan rekommendera en bok som heter: ”Kan man äta sånt?”

Varför inte prova att göra en nässelsoppa om du aldrig har gjort det innan.

• 2 lite toppskott av nässlor
• 1 gul lök
• 1 fänkål
• 2 msk smör
• 3 msk vetemjöl
• 1,5 liter grönskaksbuljong
• Anisfrön, salt och peppar
• Tillserveringen pocherade ägg

Rensa, skölj och förväll nässlorna i vattnet i 8–10 minuter. Ta upp nässlorna, låt dem svalna och krama ur dem lite, spara spadet. Hacka eller mixa nässlorna.

Ansa och hacka lök och fänkål fint. Krossa anisfröna. Smält smöret i en kastrull och fräs hacket i några minuter så att det mjuknar utan att ta färg. Lägg i de hackade nässlorna. Pudra över vetemjölet och rör om ordentligt. Spä med buljongen, lite i taget och koka upp. Låt soppan sjuda i 10 minuter och krydda med anis, salt och peppar. Servera genast med ett förlorat ägg i varje tallrik.

Pocherade ägg : Häll vatten i en låg, vid kastrull. Låt koka upp och tillsätt salt och ättika. Minska värmen så att vattnet bara sjuder. Knäck ett ägg i en kopp och låt det sakta glida ner i vattnet. Se till att vattnet sjuder. Så snart vitan stelnat är ägget färdigt. Det tar ca 3 minuter. Ta upp med hålslev och låt rinna av.

Ett annat recept på nässelsoppa

ca 2 l nyplockade, nässeltoppar

• ca 1 l vatten
• lite salt
• 1 msk smör
• 3 msk maizenaredning
• 2 hönsbuljongtärningar eller grönsakstärning för vegetarisk
• 1 dl grädde eller havregrädde eller sojagrädde
• ev 3 msk torr sherry (behövs inte men ger ett extra sting)
• 2 msk hackad gräslök
• 4 hårdkokta ägghalvor till servering

Skölj nässlorna noga, ta bort ev rötter och grova delar. Koka upp hälften av vattnet och salta lätt. Lägg i nässlorna, koka 5 minuter. Sila av kokvattnet och spar det. Hacka nässlorna fint. Du kan också köra den i matberedaren när den är klar då blir soppan slät och fin. Fräs margarin och mjöl i en kastrull och späd med nässelspadet. Smula ner buljongtärningarna och späd med resten av vattnet. Koka ett par minuter. Tillsätt nässlorna och grädden. Smaka av soppan med salt och ev lite sherry. Servera den het och nykokt med en ägghalva i tallriken. Strö över lite gräslök. Servera gärna tillsammans med något gott bröd.

Lite om K-vitamin

K-vitamin är ett livsnödvändigt vitamin som behövs för att vissa proteiner ska kunna binda kalcium. Det är den kalciumbindande förmågan som möjliggör blodets koagulering vid blödningar Och samma förmåga som gör att vitaminet behövs för att benstommen ska kunna bygga in kalcium.

Det är helt ofarligt att ta tillskott av K-vitamin och man får inte tjockare blod av det.

Däremot motverkas Waranbehandling, K-vitamin kan ges som motgift vid överdos av Waran. Därför ska personer som äter Waran inte ta K-vitamin.

Dagsbehovet av K-vitamin är 75 mikrogram.

K-vitamin är ett av de vitaminer/mineraler som det är MINST risk att överdosera!

I Sverige finns inga begränsningar för intag men i USA anses 1000 mikrogram, vara en gräns för vad som kan räknas som säkert.

I England har man sätt gränsen högre, vid 10 mg, alltså 10.000 mikrogram.

K-vitamin är alltså ett av de säkraste vitaminerna att inta.

K-vitaminsprutor ges till nyfödda för att inte riskera att de får blödningar, eftersom vissa nyfödda kan ha låga K-vitaminhalter i blodet.

Vad är K-vitamin och varför är det så viktigt?

K-vitamin är viktigt för att blodet ska kunna levra sig normalt. Ett litet antal bebisar (ungefär 1 av 10.000) som inte får K-vitaminprofylax får blödningar orsakade av K-vitaminbrist, Morbus hemorrhagicum neonatorum eller MHN. De kan få näsblödningar, blödningar från munnen, eller invärtes blödningar vilket kan vara livshotande.

Vilka kan ha ett extra behov av K-vitamin?

De som har tarmsjukdomar.

Nyfödda barn eller spädbarn som inte växer

Patienter för operationer eftersom det kan motverka stora blödningar

De som lider av stora mensturationsblödningar

De som har näsblod

De som lider av osteroporos eftersom det binder kalcium i skelettet

Inflammatoriska tillstånd

Kronisk diarré

Ulcurös colit

Reumatisk artit

Klåda

De som har lätt att få blåmärken

Astma och allergier ökar alltmer och många drabbas. Detta leder till mycket lidande och trötthet. Men kan man göra något åt det? Är det bara antihistaminer, Bricanyl och Cortison som hjälper?

Jag har sett att det finns mycket som man kan göra genom att man gör kostförändringar. Vill man veta vad man skall ta bort gör man det genom ett prov till imupro som kan test upp till 280 olika födoämnen. När man har tagit bort maten som kan skapa en reaktion finns en större chans att kroppen kan läka och man blir av med sina problem.

En mycket bra artikel skriven av Peter Wilhelmsson, som förklarar allt mycket bra och som jag verkligen kan rekommedera er att läsa han har jobbat med näring och hälsa i 35 år. (Han var min huvudlärare i näringsmedicin.) Du kan läsa artikeln genom att trycka här

Vad är GMO?

Det betyder genmodifiering, som betyder att man går in och manipulerar i en grödas arvsmassa och ändrar DNA i en plantas celler. Genom att aktivt ändra kan man uppnå en önskad effekt. Man kan korsa två arter som inte skulle kunna ha korsats på en naturlig väg inte ens genom växtförädlingsmetoder. T ex kan man stätta in fiskgener i tomater för att få dem att bli minder känsliga för kyla. Vilket betyder är man fiskallergiker kan man då plötsligt också bli tomatallergiker.

Vad vill man åstadkomma med detta?

De menar att man tar fram mat som är godare, nyttigare, miljövänligare och billigare. Men också mer hållbar och motståndskraftig mot olika skadeinsekter.

Vad menar vissa forskare?

De säger att det kan föra med sig en hel mängd hälsoproblem. B la födelsedefekter, allergier och även cancer. Det finns för lite forskning och de långsiktigta effekterna är okända.

Vad som egentligen händer med oss och med naturen, när dessa GM gener sprids och hamnar i organismer som de inte är ämnade för, vet vi alldeles för lite om! När GMO finns ute i naturen går det inte att ta tillbaka.

En annan fråga är: har vi verkligen rätt att ändra andra arters gener?

I USA tillåter man sedan tidigt 1990-tal GM livsmedel. De menar att de inte skiljer sig nämnvärt från andra livsmedel. Både det amerikanska FDA (läkemedelsverket) och livsmedelsverket har beslutat att klassificera GM som generellt ansedda som säkra.

I vissa länder inom EU är det helt förbjudet med GM t ex Tyskland, Ungern och Irland. Medan i andra länder är man mer tillåtande.

Vilka grödor är vanligast att genmodifiera?

Det är sojabönor, majs, rapsolja, ris, bomull, potatis, linfrön, alfaalfa och tomater.

Följ pengarna

Monsanto är ett amerikanskt företag som är världens största producent av GMO. De tillverkar hela 90% av alla GM frön som används för odling runtom i världen. Andra företags som producerar GMO är BASF, Bayer CropScience och Dow AgroScinence.

Många genmodifierade frön har en inbyggd funktion som heter terminatorteknik som gör att frön inte går att använda igen. Många bönder har inte råd med de höga och återkommande kostnader och hamnar i skuldfällor. Varje månad begår över 1000 bönder i Indien självmord p ga av detta. Bönder i Mexiko och Indien berättar att GMO inte har lett till en bättre och mer resistenta grödor utan istället tvärtom. De förklarar att de i vissa fall får använda ännu mer bekämpningsmedel än de gjort tidigare.

Märkning av GMO

Enligt EU är det lag att man måste märka om en vara innehåller GM. På livsmedelsverkets hemsida finns riktlinjer för märkning av GM mat som säger att alla produkter som består av innehåller eller har framställts av GMO skall märkas. Det skall stå tydligt "framställs av genmodifierad soja" t ex. Problemet kommer när en vara som innehåller högst 0,9 % av en GM råvara inte behöver märkas. Inte heller kött, mjölk och ägg från djur som utfodrats med genetiskt modifierat foder behöver märkas eftersom de inte är GM produkter i sig. Det betyder att det finns många sätt att få i sig GMO utan att men ens har en aning om det.

Vad du bör göra!

Läs på om ämnet och bilda dig en egen uppfattning. Håll dig informerad och läs på etiketter.

1. Marken är utarmad på näring

I matindustrin prioriteras storjordbruk, pris och smak framför näringsinnehåll. Flera skördar årligen utarmar joden på näring. Finns näringen inte i jorden kommer den inte heller att finnas i maten. Studier i Nya Zeeland, England, USA, Tyskland och Sverige pekar på att det finns mindre näring i maten nu än för 50 år sedan. Vi har tömt marken på näring med stora monojordbrukssatsningar.

2. Geografiskt läge

Nordbor har för lite av D-vitamin i förhållande till vad som är nödvändigt för hälsa och god livskvalitet. Om du inte vistas i solen eller reser till soliga breddgrader under vintern så får du D-vitaminbrist.

3. Skräpmat, snabbmat och brist på grönsaker

Många människor äter dåligt och bara 10 % av svenskarna får i sig det minimala av 5 portioner av frukt och grönt dagligen. Livsmedelsindustrin raffinerar bort större delen av näringsinnehållet när de producerar hel och halvfabrikat.

4. Miljögifter

Ett barn föds med en cocktail av kemikalier och tungmetaller i blodet. Varje dag i livet utsätts vi dessutom för hundratals skadliga ämnen i miljön. Kroppen lagrar dessa giftiga ämnen. Vitaminer, mineraler och aminosyror är bränsle för att kroppen skall kunna avgifta sig själv, och skydda oss mot sjukdomar.

5. Vi stressar som aldrig förr

När du befinner dig under stress urlakas skyddande näringsämnen som C-vitamin, B-vitaminer och magnesium. Vid alla typer psykologisk eller fysiologisk stress har kroppen extra mycket behov av näring.

6. Vi äter läkemedel i en allt större utsträckning

Läkemedel inklusive p-piller urlakar kroppen på livsnödvändiga näringsämnen som B-vitaminer, magnesium och zink.

7. Viktkontroll

Allt fler människor på jorden blir överviktiga och samtidigt undernärda. Många har för låg förbränning, samtidigt som de går på olika dieter och bantningskurer. Många av dessa kurer är inte näringsmässigt balanserande och kan ha en negativ effekt på den långsiktiga hälsan.

8. Må bättre och bli friskare

Över 100 000 vetenskapliga studier visar att de flesta människor mår bättre av att äta kosttillskott. Detta oavsett om man från början var frisk eller sjuk. Genom att äta kosttillskott av hög kvalité varje dag investerar du i din hälsa och ditt välmående.

Sanna Ehdin har skrivit mycket om vaccinationer. Jag rekommenderar att läsa hennes blogg. Läs mer om vaccinationer och dess biverkningar här.

Bröd utan jäst, socker, och gluten

Ingredienser:

4,5 dl glutenfritt mjöl

½ dl fibrex

½ dl psylliumfröskal

Lite solrosfrön och linfrön.

2 tsk bakpulver

2,5 dl havremjölk

50 gr smör eller olja

½ tsk salt

Smaksätt med lite lingon, rivna morötter och brödkryddor.

Du kan en annan gång ha i rivna kokta potatisar i eller squash

Det finns möjlighet till variation. Du kan reglera konsistensen så det blir lagom att platta ut med handen utan att bli för kladdigt. Då behövs mer mjöl.

Rör ihop det och låt det svälla lite. Gör små runda kakor som är ca 1 cm tjocka och runda som scones. Platta till dem med handen, nagga dem och skåra dem i 4 delar.

Grädda i ugn i 225 gr i ca 10 min

Raw food kakor. Dessa innehåller bara rena ingredienser och inga tillsatser eller socker

Chokladmousse

4 port

2 dl cachewnötter

2 dl mandlar

6 dadlar

6 msk vatten

6 – 8 msk kakao eller carob

2 avocado

Ev kan man ha även en banan för att få en fluffigare konsistens.

Kör allt i matberedare. Börja med nötter och mandlar tillsätt det andra sist sätter du in avokado. Ställ i kylen 1 timme.

Häll upp det i glas och till serveringen ringla över lite honung och kokosflingor.

Pepparkaksbullar

2 dl mandel

1 msk raps- eller kokosolja

4 dadlar (jag hade fikon istället blev gott)

2 tsk kanel

2 krm ingefära

2 tsk malda nejlikor

1 nypa salt

2 msk honung

Kör allt i matberedare börja med mandel och häll in allt efterhand. Tillsätt till slut honungen. Dessa rullas till små bollar. De är mäktiga så bollarna kan vara små. Jättegott till kaffe.

Eventbollar

Recept för 12 bollar

3 dl valnötter

1,5 dl russin

1 msk honung

1,5 msk kakao eller carob

1 nypa salt

Ev kokos att rulla bollarna i.

Kör allt i matberedaren börja med nötter och tillsätt russin. Vill du ha en mer chokladaktig smak kör in mer kakao.

Dessa kan frysas om man gör en större sats. Kan sparas i kylen 1 vecka.

Mäktiga bollar

½ dl solroskärnor

½ dl russin

4 dadlar

5 fikon

6 aprikoser

Ev kokos att rulla dem i eller man kan rulla dem i solroskärnor

Kör allt i matberedare och rulla små bollar.

Supergreens bollar

Cirka 15-20 bollar:

2 dl naturella Cashewnötter

2 -3 tsk Super Greenspulver (beroende på hur gröna du vill ha dom)

Rivet skal från 1 ekologisk Lime + 1 msk Limejuice (endast det yttersta skalet)

10 st Osvavlade aprikoser (blötlagda 30 min)

2 msk Kokos

0,5 dl Strössel (t.ex. kokosflingor)

Gör så här:

1. Mixa nötterna till ett fint mjöl. Tillsätt resten av ingredienserna och mixa till en jämn massa som är lätt att forma till bollar.

2. Rulla i strössel och ställ kallt till servering. Mumsigt till en kopp te eller smoothie! Förvaras i kyl upp till 1 vecka, ännu längre i frysen.

Jättegoda bollar med smak av Lime

2 dl cachewnötter

1 dl russin (osvavlade är bäst)

1 nypa salt

Rivet skal av 1 lime

1-2 msk citronjuice

Kokosflingor att rulla dem i.

Gör så här: Kör nötterna först i matberedaren och därefter russinen, tillsätt resten och rulla bollar och till sist rulla dem i kokos.

Spirulina och limebollar med sesam

1,5 dl solrosfrön

1,5 dl pumpakärnor

2 tsk spirulinapulver

1 dl russin

5 torkade aprikoser

1 lime

1 msk honung

0,5 dl sesamfrön

Gör så här: Mixa solrosfrön och pumpafrön till mjöl i en matberedare. Tillsätt spirulinapulver och mixa till det blandar sig.

Blanda russin, aprikoser, lime och honung. Mixa till seg smet.

Forma dem till bullar och rulla dem i sesamfrön.