ES-Teck är ett analyssystem, där man har tagit fram normvärden för hur respektive organ ser ut elektrokemiskt vid optimal funktion. Organen delas in i organsystem som presenteras i olika displayer.

ES-Teck ger fysiologiska data som möjliggör jämförande uppföljning och därmed en objektiv utvärdering av insatserna. Givetvis bör man komplettera med en subjektiv utvärdering och ytterligare aktuell information.

Analysinformation

• Hur homeodynamiken fungerar. Kroppen har god balanseringsförmåga, om den kan dels svara på, dels reglera interna och externa reaktioner tillbaka till jämvikt/balans, vilket är nödvändigt för optimal funktion.
• Hur cirkulationen och syresättningen fungerar; båda viktiga faktorer för bl a närings-transport, avgiftning och värmereglering. Utan tillräckligt med blod och syre kan cellerna inte fungera bra.
• Om det finns lokala inflammationer och om kroppen i så fall arbetar med att försöka läka dem eller inte (kronisk inflammation). Förhöjd inflammationsnivå är en stor ohälsorisk. Exempelvis minskar inflammationsprocesser syretillgången i hjärnan och kan ge depression.
• Metabolismen, dvs den generella ämnesomsättningen. Om aktiviteten är för hög, går det åt väldigt mycket energi och på sikt ökar risken för utbrändhet.
• Hjärt-kärlsystemet. Korsanalys med HRV och pulsoximeter ger en bild av hjärt-kärlsystemet.
• Nerver-hudområden. Indikationer för kroppsterapi, t ex kiropraktik.
• Livsstilsanalys visar hur individen påverkas av den aktuella livsstilen.
• Sportevaluering. Test före och efter träning visar om sättet att träna/motionera är uppbyggande eller degenerativt för personen ifråga.
• Sammanfattning med indikation om orsaker till problemen, t ex stress eller livsstil.

Ytterligare värden som framkommer vid analys

• Ph – värde
• Signalsubstanser – stresshormoner – dopamin – serotonin – GABA
• Kolesterol
• Diabetes screening
• Sköldkörtelns funktion
• Fria radikaler – oxidativ stress
• Status för vissa mineraler
• Mitokondrie verksamhet – beskriver hur cellens energiomsättning fungerar
• Grundämnesomsättning – basalmetabolism
• Förslag på näring som skulle stödja funktioner som har en avvikelse

Ovanstående värden kan vara till hjälp vid upprättandet av ett friskvårdsprogram, förutsatt att man har relevant basmedicinsk utbildning och hälsouppbyggande fackkunskaper.

Kort beskrivning av använda tekniker

Oxymeter

Även om man själv inte har upplevt denna mätning på sjukhus, så har man säkerligen upprepade gånger på TV och i filmer sett patienter som på ena pekfingret har en oxymeter, en grå sond/klämanordning, varifrån det löper ut en sladd.

Oxymetern ger följande data:

• Syremättnad, SpO2
• Hjärtfrekvens/puls
• Artärpulskurva – blodflödet ut i kroppen

Tekniken används sedan länge på sjukhus. Med två olika ljusfrekvenser, infrarött ljus resp. rött ljus, mäts två olika typer av hemoglobin; sådant som är mättat med syre och sådant som inte är det. Vidare visas en beräknad hjärtfrekvens/puls liksom en matematiskt beräknad pulsvågkurva, pulspletysmografi, dvs. hur signalen relateras till blodflödet/cirkulationen. Pulspletysmografin, som utgör en fysiologisk mätteknik, studeras inom den biooptiska forskningen.

Gunnar Nyberg vid avdelningen för klinisk fysiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg förutsäger en ökad användning av denna typ av noninvasiv pulsvågsanalys, speciellt för utvärdering av hjärtmedicinering samt epidemiologisk forskning kring hjärt-kärlsjukdomar (1).

Detaljerad information om hur data från denna teknik används i ES Teck samt referenser till forskning på området framgår av "ES Teck PEMS White Paper (1).pdf".

Hjärtfrekvensvariabilitet, HRV

När intervallen mellan hjärtslagen varierar för mycket uppstår oönskad arytmi. Om intervallen å andra sidan uppvisar alldeles för liten skillnad handlar det om sänkt hjärtfrekvensvariabilitet, vilket heller inte är önskvärt utan tvärtom en erkänd markör för ohälsa eller sjukdom.

HRV kan användas som indirekt mått på den autonoma nervfunktionen, m a o speglar hjärtfrekvensvariabiliteten balansen mellan sympatisk och parasympatisk aktivitet i det autonoma nervsystemet (2). Sympatisk överaktivitet indikerar någon form av stress, medan parasympatiskt påslag kan visa på utmattning. Enligt Sörnmo och Palm visar HRV regleringen av inte bara hjärtats funktion utan även av andningen, blodtrycket och kroppstemperaturen (2). Den kliniska forskningen om HRV har främst gällt neurologiska och kardiologiska tillämpningar.

I Sverige är det främst vid Lunds Universitet som har beforskat HRV, t ex Leif Sörnmo, elektrovetenskapare och professor, TeknD, docent och Olle Pahlm, professor och klinisk fysiolog.

Mer information om HRV med referenser finns under "ES Teck PEMS White Paper (1).pdf". Här beskrivs även de HRV-parametrar som används i ES Teck.

Bioimpedans

Med hjälp av bioimpedansvågor kan kroppssammansättningen beräknas, t ex andelen fett i kroppen. På marknaden finns ett antal olika fabrikat som med olika grad av exakthet scannar kroppssammansättningen. Som försvar för mindre noggrannhet hävdas att det är själva förändringen i kroppssammansättningen mellan olika tillfällen som är det verkligt intressanta. DXA, dual-energy X-ray absorption, är en väl utvärderad utrustning och räknas som Gold standard. ES Teck har validerats jämfört med DXA, se nedan under kliniska tester.

På grundval av kunskaper om den elektriska konduktansens egenskaper i levande vävnad får man även fram indikationer på tillståndet i vissa vävnader/organ, t ex kronisk inflammation i levern. Spridningen av bioimpedansvågor är relaterad till morfologin och densiteten i interstitiet, vätskerummet mellan cellerna. Dessutom är konduktiviteten proportionell mot ATP-produktionen i cellens mitokondrier (cellens energiproducenter).

I filen "EIS Technology white paper.pdf" finns närmare information om forskningsbakgrunden för bioimpedans, elektrisk konduktans och cellulär skada i levande vävnad.

Medicinsk informatik

Som framgår av ovanstående teknikbeskrivningar är det vanligt att kombinera fysiologiska mätdata med kända fysiologiska samband för att få fram indirekta beräkningar av ytterligare fysiologiska parametrar. Medicinsk informatik utgör ett separat forskningsområde t ex på Linköpings universitet som för övrigt har epitetet "hälsouniversitet". Syftet är att "extrahera och förmedla kliniskt relevant information" (3).

Bioinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin, där man använder algoritmer för analys av biologiska data, vilket är speciellt vanligt inom molekylärbiologin. En algoritm är inom datavetenskapen och matematiken en begränsad uppsättning väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift, som från givna utgångstillstånd med säkerhet leder till ett slutresultat (4).

Ett antal algoritmer används i Es Teck i enlighet med peer reviews (kollegial fackgranskning). I ES Teck tar man den medicinska informatiken ett steg längre genom att tillämpa ett korsanalysförfarande för att säkerställa resultaten.

Kliniska tester

Korrelation mellan EIS spektralanalys och DXA för mätning av kroppsfett: r =,92, p < 0.001.

Korrelation mellan EIS spektralanalys och HRV-variabler: r =,76, p < 0.001.

Testerna visar på god tillförlitlighet när det gäller estimering av kroppssammansättningen och aktiviteten i sympatiska nervsystemet.

Testerna utfördes vid dept of Psychiatry and Behavioral Sciences and Department of Medicine University of Miami Miller School of Medicine, Miami, USA (5).

Klinisk forskning avseende vissa sjukdomar och ADHD beskrivs på: www.ldteck.com

Medicinska godkännanden

Systemet är verifierat för att studera läkemedel och har bl a följande godkännanden/certifikat:

• ES marks (Class IIa)
• Health Canada (Class III)
• FDA 510k Clearance
• Kema certified ISO 13485:2003

Applikationer ES Teck Complex System

ES Teck har utvecklats av läkaren och neurologen Albert Maarek i samarbete med matematiker och statistiker för att användas för monitorering av läkemedel och sjukdomsförlopp inom den medicinska vården.

Kliniska studier har genomförts på det medicinska området. Däremot har användningen av ES Teck för preventiva hälsoinsatser har däremot inte ännu studerats. Sannolikt finns en stor användningspotential inom hälsoområdet, förutsatt användarkompetens där hälsouppbyggande kunskaper kombineras med adekvat medicinsk kunskap.

Referenser

1. Modern cirkulationsdiagnostik – pulsen åter till heders. Gunnar Nyberg, docent, Klin Fys
Avd, Sahlgrenska Universitetssjukhuset SU/S, Göteborg. Blodtrycket 2007, vol 23 (nr 2)

2. Specialmetoder inom Elektrokardiografi. Leif Sörnmo, Olle Pahlm. Studentlitteratur,
ISBN 91-4400615-2.

3. Linköpings Universitet, forskning: www.imt.liu.se

4. sv.wikipedia.org/wiki/Algoritm

5. www.ldteck.com

För hänvisning till studier gå in på LD tecks hemsida och sök angiva filer som ovan nämnts.

Information från mätning

Under själva mätningen visas ovanstående bild. Bland annat ser man syremättnaden och pulsen.

Efter mätningen får man fram ovanstående bild som sammanfattningsvis indikerar följande:

• Syremättnad
• Elasticitet i de olika blodkärlen
• Motstånd i de olika blodkärlen
• Blodvolym
• Hur mycket blod hjärtat slår ut per slag och per minut
• Vänster kammares funktion
• Medel arteriella blodtrycket

Detaljerad beskrivning:

• SpO2%: Hemoglobinets syremättnad I procent motsvarande det arteriella syretrycket. SpO2% kan minska tillföljd av t ex anemi (blodbrist), underfunktion i sköldkörteln, vistelse på hög höjd, ökning av koldioxid, vävnadstoxisk syrebrist (cellerna kan inte använda syret), ökad bindning av syret till hemoglobinet (det släpps inte loss så lätt så att det kan användas), sömnapné (andningsuppehåll) eller överskott på mjölksyra.
• AI – augmentation index: indikerar halspulsådrornas stelhet och eventuellt förhöjt kolesterol.
• EEI – ejection elastic index: kopplad till utpumpandet av blodet från hjärtats vänstra kammare samt till elasticiteten hos de stora arteriella blodkärlen.
• DDI – dicrotic dilation index: kopplad till elasticiteten hos de mindre arteriella blodkärlen.
• DEI – dicrotic elastic index: kopplad till elasticiteten i de perifera blodkärlen.
• Etc – estimated cardiac ejection time: uppskattad tidsåtgång för hjärtats utpumpande av blodet kopplat till funktionen hos hjärtats vänstra kammare.
• PH – pulse height: indikator som är proportionell mot blodtrycket vid tiden för utpumpandet av blodet från hjärtats vänstra kammare.
• SDPTG aging index: matematisk beräkning av åldrandeindex.
• Q – cardiac output: indikerar blodvolymen som pumpas ut från hjärtat, speciellt från ena kammaren under en minut.
• CI – cardiac index: är en vasodynamisk parameter som ställer hjärtminutvolymen i relation till arean på kroppsytan (BSA).
• SV – stroke volume: indikerar hur mycket blod som pumpas ut från hjärtats ena kammare under varje hjärtslag.
• BV – blood volume: blodvolymen är mängden blod i hela cirkulationssystemet (såväl röda blodkroppar som plasma).
• EF – ejection fraction: är andelen blod som pumpas ut från hjärtats ena kammare under varje hjärtslag.
• SVR – systemic vascular resistance: indikerar den perifera resistansen mot utflödet av blod från hjärtat. Den perifera resistensen måste övervinnas för att blodet ska kunna pumpas genom cirkulationssystemet.
• MAP – means arterial pressure: genomsnittstrycket under en cykel av aortapulsen mätt med pulsvågsanalysen.

Till sidans topp!