Kontakt

Telefontid:
Mån-fred: 9.00-12.00

Öppettider:
Mån-fred: 9.00-17.00 
eller enligt överenskommelse

Mobil:
0707-540 400

Maila »

Stress, utmattning och utbrändhet

Allt fler lider av stress, trötthet och utmattning. Stress handlar egentligen om något som utmanar kroppen på något vis – en stressor.

Med utbrändhet menas en kollaps som följer på en långvarig stress. Symptomen är fysisk, emotionell och mental utmattning, med en trötthet som inte släpper hur mycket patienten än vilar.

Utmattningen sker successivt.

Signaler på att något håller på att gå fel

Det finns många tecken på att något håller på att gå fel. Men att folk går i väggen har att göra med att man inte lyssnar på dessa signaler utan fortsätter med att köra på för fullt. Det som händer inne i kroppen är att närings- och energiresurserna töms och det leder så småningom till total utmattning.

Utmattningens tre steg

1. Stress

Sympatiska nervsystemet aktiveras och kroppen ökar sin prestationsförmåga. Binjurarna ökar sin utsöndring av stresshormoner. Adrenalin pumpas ut i systemet, blodsockerhalten och blodtrycket höjs m.m. Vid långdragen stress utsöndras även kortisol, ett hormon som låser fast kroppen i högsta beredskap under en längre tid.

2. Anpassning

Upplever man stark stress under längre tid anpassar sig kroppen med att ständigt varar inställd på "fara", kämpa eller fly. Matsmältningen försämras, både mage och tarm skadas. Kroppen håller kvar natrium, utsöndrar kalium och andra viktiga mineraler via urinen. Kroppens energi och näringsförråd töms nu om inte extra mycket tillförs via kost och tillskott. Kroppens stress ökar och även små krav kan kännas övermäktiga - prestationsförmågan försämras.

3. Utmattning

Nu börjar kroppens reserver ta slut. Binjurarna fungerar inte som de ska. De är utmattade och du känner dig kroniskt trött. Du återhämtar dig inte trots vila och sömn. Symptom som är vanliga är tryck över bröstet, spända muskler, huvudvärk och retlighet, magproblem och sömnproblem.

En hårmineralanalys visar var du befinner dig på stressens stadier.

Orsaker till stressreaktioner sk. stressorer

Alla former av psykiska och fysiska påfrestningar utlöser en stressreaktion.

Emotionell stress kan orsakas av trauman, relationsproblem, sjukdom (egen eller anhörigs) hög arbetsbelastning, flytt, byte av arbete, skulder och ekonomiska problem...

Kemisk stress kan komma av gifter. Det kan röra sig om tungmetaller, bly, kvicksilver, vattenledningar, koppar (vattenledningsrör, kopparspiral) eller exponering av andra giftiga ämnen i din bostad.
En hårmineralanalys visar även om du har (gifter) toxiner i din kropp. Stress kan även handla om exponering av miljögifter och läkemedel, eller att du regelbundet äter livsmedel som kroppen är intolerant mot eller orsakar kraftiga blodsockersvägningar.

För mycket träning kan också vara en stark stressor, liksom kroniska inflammationer. Andra stressorer är koffein, alkohol och nikotin.

Även bakomliggande sköldkörtelproblematik (som kanske inte syns på doktorns prover)kan orsaka enorm stress för kroppen.

Vad nu än din stressor är så är det viktigt du hittar orsaken för att kunna gå vidare och få ett liv i balans och harmoni. 

Förstå vad som är din stressor och få tillbaka ett liv i balans och harmoni

Sjukdomar som har samband med stress

Vissa sjukdomar har ett direkt samband med olika stresstadier. Några exempel är:

Stress kräver extra näring

Kroppen är fantastisk när det gäller att kompensera för olika brister och obalanser och du kanske inte märker att den lider brist på något förrän obalanserna har blivit långtgående och kroppen börjat tömma sina näringsdepåer.

Vid stress kräver kroppen mer av vissa näringsämnen.
Bland annat går det åt mer:

  • zink
  • magnesium
  • C-vitamin
  • B-vitaminer

Om din kropp förbrukar mer än du tillför till av dessa näringsämnen, uppstår slutligen brister och bristsymptom.

Exempel på sådana symptom är:

  • sömnproblem
  • muskelspänningar
  • ångest
  • hjärtklappning
  • irritabilitet
  • blodsockerobalans
  • tinnitus
  • svettningar
  • trötthet
  • depression
  • slemhinneproblem
  • huvudvärk
  • hudförändringar
  • håravfall
  • anorexi
  • impotens
  • nedsatt fertilitet
  • PMS
  • sämre immunförsvar

Kroppens reaktion på kortvarig kontra långvarig stress

Kortvarig stress: Långvarig stress:
Effektivare vid arbete Ineffektivare vid arbete
Minskad inflammationsrisk Ökad inflammationsrisk
Minskad smärtkänslighet Ökad smärtkänslighet
Ökad vakenhet Ökad trötthet, oro och ångest
Ökad tankeskärpa Sämre tankeskärpa, minne och koncentration
Ökat mod Minskad sköldkörtelhormonaktivitet
Ökad muskelstyrka Minskad muskelstyrka och muskelmassa
Ökad handlingskraft Försämrad handlingskraft och livslust
Ökad fettförbränning Ökad fettinlagring och blodsockerstörningar
Ökad stresstålighet Sämre stresstålighet
Ökad kreativitet Sämre inlärningsförmåga och minne
Ökad inspiration Minskad sexlust
Ökad andning Sköra slemhinnor
Ökat blodtryck – tillfälligt  Matsmältningsbesvär och sömnproblem
Ökad koncentration Sämre immunförsvar
Ökat fokus Svettningar/vallningar
  För högt/lågt blodtryck, hjärtklappning

Binjurarnas reaktion på stress

Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. De reagerar på stress oavsett form och utsöndrar bland annat höga halter av kortisol vid stress. Den här responsen är helt normal och kan även vara livräddande då din kropp bokstavligen behöver förbereda sig för flykt eller kamp.

Men om stressen blir långvarig och kortisolnivåerna blir kroniskt förhöjda, påverkar det även andra hormoner negativt. Kroppen stävar efter jämnvikt och man kan säga att kortisolet ”stjäl” från andra uppbyggande hormoner.

DHEA är ett annat viktigt binjurehormon. Det understödjer sköldkörtelns funktion, verkar antiinflammatoriskt och hjälper oss att hantera stress. DHEA är även viktig för sexlusten, bentätheten, immunförsvaret och för hjärt/kärlhälsan.

Även DHEA stiger efter en tid av ökad stress, men precis som med kortisolet kan produktionen av DHEA minska om stressen pågår under en längre tid, vilket bland annat kan bidra till att vi åldras i förtid, ökar i fettvikt och minskar i muskelmassa.

Binjureutmattning

När binjurarna tröttas ut på grund av långvarig stress, leder det till konstant låga kortisolnivåer vilket i sin tur leder till binjureutmattning.

Några tidiga varningsklockor för att binjurarna är slutkörda är:

  • Behov av att dricka kaffe på morgonen för att komma igång,
  • Sötsug på eftermiddagarna
  • Ökat behov av salt, laktrits eller alkohol.

Test av binjurarnas funktion

Lider du av stress eller trötthet kan du testa din binjurefunktion genom salivtester.

Med hjälp av ett sådant här test kan du få en ganska bra uppfattning om hur väl dina binjurar klarar av att svara på stress.

Testets tillvägagångssätt

Vid 4 olika tillfällen under ett dygn (morgon, lunch, middag och kväll) tar du ett salivprov. Skälet till att man tar testet vid flera tidpunkter under dygnet är för att binjurarna producerar kortisol under natten och normalt sett är nivåerna av kortisol relativt höga en stund efter att du har vaknat på morgonen för att sedan sakta sjunka under dagens lopp och vara låga vid läggdags så att du kan sova gott på natten.

Vid stark stress och friska binjurar kan man ha ett ganska högt kortisol, vilket är en frisk respons, men det tyder även på att något stressar kroppen. Se nedre vänstra bilden.

Pågår stressen under en längre tid, minskar binjurarnas förmåga att anpassa sig till stress och kortisolnivåerna blir för låga under hela/delar av dagen. Se nedre högra bilden. En person med den här bilden är oftast mycket trött och stresskänslig. Sömnlöshet, ångest och depression hör ofta också till bilden.

Bilderna visar provsvar från en analys som heter Labrix hormontest Comprehensive Plus Profile och som mäter både kortisol och DHEA.
Denna typ av analys anses i dag vara den mest överlägsna när det handlar om att mäta binjurarnas förmåga att anpassa sig till stress. Det gröna fältet i diagrammet visar normalt referensintervall.

Stress påverkar våra signalsubstanser

Vid långvarig stress påverkas även hjärnans transmittorsubstanser, där bland annat serotoninet ingår och kan bli lågt.

Detta kan förklara varför så många människor i dag äter antidepressiva medel (serotoninåterupptagningshämmande medel/SSRI) för att stävja symptom som sömnproblem, pms, depression, ångest och självmordstankar. På kort sikt kan det lindra, men roten till det onda behöver kartläggas och sedan tas omhand för att en varaktig läkning ska ske.

Vägen tillbaka till att må bra

Kroppen är skapad för att kunna hantera akut stress och sedan återhämta sig igen och det finns mycket du kan göra för att hjälpa dina binjurar (och hela din kropp) om du misstänker att du har obalans.

1. Kosten - både hur du äter och vad du äter

Fyll på näringsförråden.

Med rätt näring och bra örter kan du hjälpa magen att smälta maten, läka magslemhinnan och hjälpa tarmfloran att komma i balans.

2. Ge det den tiden du behöver

Vägen tillbaka kan kännas lång, det kan ta tid att återhämta sig, men det går att bli bra igen - så ge inte upp!

Däremot är det svårare om du tar symptomdämpande kemiska mediciner, sömntabletter eller dylikt. Ifall du går på mediciner av sådana slag så är första steget när du kommer till oss att bygga upp dig, göra din kropp biokemiskt starkare. Sedan kan du i samråd med din doktor trappa ner på de medicinerna. För de här medicinerna är som kryckor, de är bara till för att användas en kortare tid, tills du är stark nog att kunna gå själv. 

"Symptomdämpande kemiska mediciner är som kryckor. De är bara till för att användas en kortare tid tills du är stark nog att kunna gå på egna ben."

Tänk även på att känslor, tankar och attityder påverkar hormonsystemet, och det i sin tur påverkar både humör och kropp.

Få hjälp av mig

Troligen vet du redan flera saker du ”borde ha gjort” men kanske inte orkat genomföra. Den här situationen är inte alls ovanlig eftersom det faktiskt krävs energi, inspiration och handlingskraft för att lyckas genomföra förändringar – egenskaper man ofta har brist av när binjurarna är uttröttade.

Det är därför du kan behöva hjälp!

Jag är van att arbeta med den här typen av problem och hjälper dig gärna en bit på vägen med att kartlägga din hälsosituation, förklara det som händer i kroppen, lägga upp en skräddarsydd näringsterapi utifrån dina behov och vara stöd och inspirationskälla under behandlingens gång.

 

Lite tips…

  • Prioritera vad som verkligen är viktigt i ditt liv
  • Sätt tydliga men kärleksfulla gränser
  • Rör på dig utomhus i dagsljus varje dag
  • Prioritera sömn, njutning och vila
  • Ät ren och livgivande mat och uteslut stimulantia
  • Lyssna till klassisk musik och gör saker som gör dig glad
  • Ta hand om såväl relationen till dig själv som till dina nära
  • Håll koll på din energibudget genom att föra en Energidagbok
  • Beställ Näringsmedicinsk tidskrifts temanummer om Binjurarna nr 6, 2010
  • MåBra Kliniken kan hjälpa dig med näringsmediciner, hårmineralanalyser och andra tips för hur du fortare skall bli bra.

Besök min webbshop

Kontakt

Odens Tvärgränd 12
231 42 Trelleborg
Telefon: 0707-540 400
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Instagram

mabrakliniken
mabrakliniken
mabrakliniken
mabrakliniken
mabrakliniken
mabrakliniken
mabrakliniken
mabrakliniken
mabrakliniken
© 2018 Må Bra Naturligt i Trelleborg AB